Archive for the “tankar” category

Jobbsökning och ritualer

918th Mar 2010rapporter, tankar

Jag tror jag har ett par jobbsökarritualer.

Ni vet dom där sakerna man bara måste göra om det ska gå bra på intervjun. Det ska vara rätt kalsonger, till att börja med. En dag som inte börjar i bra kalsonger börjar inte bra. Det fick jag lära mig första gången jag tog steget till att fasa ut de där grå-gröna hemska skapelserna som jag tog ut i avgångsvederlag när jag muckade från lumpen.

Efter kalsongerna ska nikotinplåstret på ordentligt, jag duschade och rakade mig igår för att inte se ut som någon bitchslappat mig med ett rivjärn på morgonkvisten, blöta en frottéhandduk och gnugga lite först innan plåstret går på, maximal ytkontakt = maximalt lugn.

Klockan har blivit viktig. Mitt svarta tritoni/triwa ur i PVC plast som jag fick av MTV när jag avslutade min praktik åker av. Det är lätt min favoritklocka, men den får idag göra plats för mitt glänsande, lyxiga mekaniska armbandsur. Som kanske låter flådigt, men köpt av en kille på jobbet som hittat det i kina för 150 spänn, trots det ser den ut att vara värd det dubbla. :)

Kaffet är även det viktigt. Även om jag bara har minuter kvar, och bara kommer att få i mig en munfull med den underbara manan så måste det ske. Jag vill inte göra bort mig på intervjun och sedan tänka “Helsike, om jag bara druckit den där koppen”

Att välja kläder vill jag inte ens gå in på. Men jag kan berätta att klädseln fick den tid den förtjänar och planerades redan någon gång under slutet på februari.

Nu är det lite sista-minuten research som gäller på tåget ner mot Stockholm. När jag väl kommer ner blir det lunch med min före detta chef för några snabba ord innan det är intervjudags. Vilken människa är bäst på att förbereda mig för en jobbintervju om inte människan som senast intervjuade mig?

Men tillbaka till ritualen, jag passar på att våga, ställa en fråga, och undrar;
Hur ser din ritual ut inför en jobbintervju? Vad glömmer du aldrig?

Bloggteman

211th Mar 2010tankar,

Den första anledningen till att jag valde att gå från blogger till wordpress.org i början av 2007 var möjligheten att anpassa designen och presentationen utav bloggen enligt egen smak. Jag kan med all säkerhet säga att jag spenderat mer tid med att hitta det perfekta bloggtemat än att författa blogginlägg.

Temat har växlat från månad till månad ibland men innerst inne så vill jag faktiskt skapa mitt eget. Men det tar tid, som sagt. Och ofta har jag lagt ner ett par dagar på en design, fixat och trixat, anpassat och embeddat till höger och vänster. Redo för twitter, redo för widgets, redo för embeds, redo för twitterlänkar, refo för flickr, redo för ratings… När allting är till 90% klart så sitter man där, surfar runt o kollar några andra bloggar, kollar tillbaks på sin egen, går tillbaka till ruta 1.

En gratis mall är en gratis mall, det är inte min mall. Och det är just det, en mall. När man ändå har ansträngt sig för att byta till en plattform där det inte finns några regler eller begränsningar, så är det första man gör att pressa in sig i en mall igen. Kanske min jakt efter att få göra som jag vill egentligen har handlat om jakten efter att göra som vem jag vill, vill.

Nu har jag bestämt mig för att lägga min egen design bakom mig, och kanske kastar jag ihop en wamp installation och sitter där o trixar igen, för mig själv. I vad jag närmast kan beskriva som SSI onani. Men en sak är säker, jag ska försöka hålla den från internet.

Men, jag har visserligen inte kastat in handuken helt och KÖPT ett tema, som i min mening är den absoluta synden. Att betala för att pressa in sig i en befintlig mall? Skämmes pelle.

Nu blev jag sjukt sugen på att börja trixa med en ny bloggdesign… Eller just ja, bloggtema. Det är bara modebloggare som kallar det för design.

Project Natal för Xbox 360

07th Jan 2010tankar, ,

LordGoku said: sorry for my english but. I am handicap, I have a problem with my legs and I am happy to see progress in video games consoles but the thing is that in all type of game I’m not bad, i’m a pretty good gamer, but now how will I play a FPS or a game like Assasin’s Creed style ? video games are for me the liberty and the legs that I dont have..Video games are for me a way to run and jup how will I have fun now ? hope they will think about a solution for this

En intressant vinkel då inte bara Wii har rörelsekontroller då Sony presenterat varianter på deras rörelsekontroller och Microsoft planerar att lansera Project Natal under 2010.

Hur påverkar de här förändringarna i spelkontroller de som har spel som enda möjlighet att springa eller hoppa?

Mer om Natal här

Flaskan som stal mitt hjärta

212th Mar 2009tankar, , , ,

Jag är inte mycket utav en vindrickare. Eller jag var snarare inte mycket utav en vindrickare. Tills Madde långsamt började bearbeta mig. Vilket hitills har inneburit att vi är inne på tredje bag-in-boxen vitt vin tillsammans…

Men den här sötnosen.

Castaño Dulce -05

Castaño Dulce -05, (8412, 99 kr, 500 ml)

…har verkligen stulit mitt hjärta.

Ända sedan vi åt awesome-cake hos mig tillsammans med Dudek och hans respektive så har jag varit fast. Jag var i upplösningstillstånd när jag drack det. Och nu känns varenda dag utan den som grå och trist. Söta dessertviner är värda att utforska vidare

Kvinnospråket

1010th Mar 2009tankar, , ,

Foliehatt, är det skydd nog?

Foliehatt, är det skydd nog?

Delar man tak med någon av det motsatta könet så har många märkt att kommunikation sker lite annorluna. Varesig den här personen är din mor, flickvän eller sambo så är mönstret detsamma.

Låt mig utveckla.

När jag var yngre och bodde hemma hos min mor så kunde situationer upstå där jag kände att jag utsattes för försök att manipuleras. Exempelvis när mamma kommer hem från jobbet och säger;
“Gud vad lång dag det var idag, och nu måste jag iväg på affären innan den stänger! Va jobbigt”

Mitt vanliga svar var:
“Det är inte lätt när det är svårt morsan!”

Bakom min mors utlåtande och mitt svar så finns det en del tanke.
Det min mor försöker säga är: “Idag är jag lite trött, skulle du möjligtvis kunna gå och handla”
Det jag svarade var: “Haha, den gubben går inte, nu får du stå ditt kast, win!

Jag förklarade det här här gång för gång. Ofta fungerade det och jag fick förfrågningar levererade som just förfrågningar, och få försök att påverka mig omedvetet gjordes. Jag såg det som en vinst. Äntligen hadejag som en av miljontals frontmän lyckats stå upp mot förtrycket och skapa en sund kommunikativ miljö i hemmet.

För det finns nackdelar i den här sortens kommunikation, inte bara vad folk kallar paranoida vanföreställningar om att min mamma försöker manipulera mig (sug på den Freud). Utan även bieffekter när jag omedvetet lyckas missa signalen och helt sonika bara svarar “Men stackarn då, i morgon blir nog bättre” - Då blir det ett jävla liv.

Till handlingen som fick mig att åter igen ta min plats i ringen

I går kväll så hade Madde kommit hem före mig. Hon hade handlat och stod och lagade mat i köket. Jag kom hem, artighetsfraser utbyttes och Madde sa; “Oj, disken, jag vet inte vart jag ska börja? Ska jag diska eller laga mat först?”

Rätt svar i det här fallet skulle vara:
“Hey, jag rekommenderar disken, du vet aldrig om du kommer behöva något därifrån till matlagningen”

Mitt svar var:
“Ingen fara, jag tar disken jag! Ska du ha något tvättat förresten?”

Epic fail. Allt jag kämpat för var för en stund förlorad då jag i slutet av disken insåg mitt digra misstag. Det var försent att reparera, jag kunde ju inte släppa diskborsten nu och börja oponera mig. Men jag lät det inte glida förbi.
Plötsligt utbrast jag: “Din lilla gris!” (En extremt vanligt förekommande mening i hushållet) och förklarade hur blåst jag kände mig av hennes attack mot mitt undermedvetna.

Vad jag lärt mig?

Jag ska vara på min vakt mot liknande attacker och besvara dem med spydigheter och sarkasm. Allt för en sund kommunikation och bevarandet av husfriden.

Förresten, trodde ni hon erkände detta? Nej. Självklart kallade hon mig paranoid och frågade vart jag får sånna uppfattningar ifrån. – Ett snillrikt drag, att få folk att tro att jag är galen.

…eller? Jag vill veta vad du tycker.

Att bli googlad

03rd Nov 2008tankar, ,

För ett tag sedan tillbaka så började jag med arbetet att ansöka praktikplatser. Självklart så sker det en bra del research bakom platserna och man googlar runt lite på personer och företagen och försöker skapa sig en bild av företaget och dom som jobbar där liksom.

Redan tidigt så kom jag på att google som är ett av mina och många andras viktigaste verktyg också kan komma tillbaka och bita en i röven.

Facebook har ju sedan långt tillbaka varit det första som ploppat upp när man tänkt i dom banorna. Vi har ju alla stött på dom. Du vet. Dom där personerna som “untaggar” sig själv så fort det är en bild som visar en fladdrig underarm eller den där andra hakan som bara en kamera kan lyckas locka fram. Ingen vill vara den personen, och jag har hitintills lyckats hålla mig ifrån att bli den personen.

Visserligen så skulle vilken människa som helst inse att det finns bilder som det är förlåtligt att tagga bort sig på, att man liksom får göra en avvägning. Jag har full förståelse för att folk kan tycka så. Även fast det är fel. Ställer man sig framför en kamera så får man ta chansen. Och äktheten förstörs ju lite om man bara visar upp de bra bilderna liksom. Till och med jag ser dålig ut på bild ibland.

Men nu har jag börjat tänka på bloggen. Jag snubblade nyligen över en blogg när jag forskade runt (läs googlade) lite om en potentiell praktikplats. Och jag blev överraskad över hur författaren skrev. Det var talspråk och åsikter så det stod härliga till.

Det står i kontrast mot en tidigare blogg jag stött på där det hela andades “publicerat i enlighet företag Xs gällande föreskrifter för onlinepublicering”

Så det hela kokar ner till det här;

Nu låser jag upp inlägget när jag och Linus är fulla och skriker. Även om det inte är normalt. Eller mänskligt. Så är det lite kul att se. Och du ska ju inte läsa det här för att det är informativt eller upplysande, det tar jag helt avstånd ifrån.

Pyjamasparty

122nd Oct 2008bilder, Länkar, tankar, ,

Jag vill på pyjamasparty. Inte den sorten som dom övernattningarna man hade när man var lite. Utan mer den avslappnade varianten med drinkar och schjyssta pyjamasar.

Men jag tycker att det skulle vara rätt befogat för mig själv faktiskt. Med tanke på att jag vägrade ta på mig kläder igår. Igår luffade jag omkring i min morgonrock och läste kurslitteratur… och bloggade självklart en skvätt…

Uppercut.se – Polo Ralph Lauren – Woven Pyjamas Blue

5. Omvärldsanalys

021st Oct 2008bilder, tankar, ,

Hmm… det känns som jag gnäller extra mycket idag. Det är ibland befogat. Men jag märker att jag är extra känslig idag när jag inte kan läsa kurslitteraturen utan hang-ups.

Så säger inte CIA.

Nästan rätt,  men inte rätt säger Brittanica

Pepsis nya logga

321st Oct 2008bilder, Länkar, tankar, ,

Alltså ibland så är jag lite tveksam till vikten som läggs på logotyparbete. När sedan ett företag lägger 1.2 miljarder på att kostnader för logotypbytet så blir jag ännu mer tveksam. Visserligen så måste ju saker som igenkännandet balanseras mot kreativiteten. Men jag vet inte om jag skulle vilja lägga ut 1.2 miljarder på den här ändringen. Men då är ju jag visserligen lite fattigare än Pepsi.

I övrigt så ska dagen ägnas åt att nöta kurslitteratur. Jag vägrar ta på mig kläder innan jag läst ut boken. Min morgonrock får jobba lite extra idag helt enkelt.

80-talisterna tar kommandot

020th Oct 2008tankar, ,

Det var huvudrubriken i Diego. Jag bläddrade snabbt fram för att se vad jag missat. Mycket riktigt. Där fanns dom. Ett gäng lika gamla, och året äldre än mig. Men alla med den gemensamma nämnaren att dom gör mig förbannad.

Självklart är inte det rätt sätt att reagera. Man ska bli glad för deras skull och se det som ett tecken på att unga människor också kan lyckas. Men jag hoppar från artikel till artikel för att läsa rutan med “Lön:” och “Bor:”

Plötsligt känner jag mig lite fattigare, och lägenheten blir lite mindre.